Nattbilder är kul att ta, men det kräver lite mer av i form av både utrustning samt tålamod, att ta en bild under mörka förhållanden låter sig inte göras så lätt som under normala ljusförhållanden. Ett bra stativ är naturligtvis en förutsättning, eller annat underlag som ger bra stöd åt kameran. Exponering ska ske genom antingen fjärrutlösare eller timer, annars riskerar man skakningsoskärpa (vilket i och för sig inte är så kritiskt om det är väldigt mörkt och exponeringstiden är lång, men varför slarva). Det är också nödvändigt att kameran ger möjlighet till manuella inställningar då exponeringsautomatiken mer eller mindre är fullkomligt oduglig, oavsett hur fin kamera man än har.
Jag fotograferar själv med en digital SLR (EOS 10D) och här följer exempel på en nattbild där kameran i ena fallet fått bestämma, och där jag bestämt i det andra fallet.
Vilken bild som är "bäst" beror ju naturligtvis på vad man ska ha den till. Kamerans ljusmätare fungerar ju så att den alltid uppfattar det den mäter som ung 18% grått (har jag för mig) oavsett verklig ljusmängd. Att kompensera för detta, och göra "rätt" är oerhört svårt med en vanlig analog kamera eftersom man ju inte ser hur resultatet blir förrän man framkallat filmen. Men inte ens då är det säkert att man verkligen ser hur exponeringen blev ifall man fotograferar med negativfilm eftersom fotolabbet gör ytterligare en avfotografering till papper och kan därför göra samma kompensation för underexponeringar som kameran själv gör. Alltså: skulle jag skicka den högra bilden ovan (bild 2) till ett fotolabb för kopiering till papper, skulle jag få en bild som den till vänster (bild 1).
Med en en digitalkamera är det enkelt att ta nattbilder genom att använda sig av histogrammet. Ta en bild med automatiken påslagen och se hur den blir, notera tid och bländare. Tag sedan en serie bilder, där underexponeringen ökas med ett halvt eller ett steg (här krävs det tålamod). Memorera, i någon mening, upplevelsen av motivet. Välj därefter den bild som känns mest i linje med upplevelsen. Men det finns en nackdel med denna metod. Betrakta histogrammen ovan. I det högra histogrammet (under bild 2) ser vi att vi tappat bildinformation i lågdagrarna! Bild 2 är underexponerad för att återskapa samma känsla som fanns vid exponeringstillfället, men det är kanske inte den mest ideala bilden att använda för vidare framställan. Bättre är kanske att använda bild 1 och justera denna i ett bildbehandlingsprogram.
Men vad som är "bäst" kräver alltså en mängd tålamod både när bilden exponeras, och kanske även efteråt.
Här kommer några mer nattbilder, alla helt omanipulerade (även de ovan) utom bild 7b och 8b.
Om man vill manipulera bilderna efteråt, som bild 7b och 8b, så kräver det att originalbilden är väldigt ren vad gäller brus. Och häri ligger det en stor skillnad mellan DSLR (digitala systemkameror) och de vanligare digitala P&S (point-and-shoot) kamerorna. Anledningen till detta är väldigt teknisk men har framförallt att göra med storleken på sensorn, eller rättare sagt, storleken hos varje bildpunkt (pixel) i sensorn. Läs gärna artikeln Digital Camera Image Quality av Miles Hecker på Luminous Landscape för en diskussion om bildkvalitet hos digitala kameror.
Att öka filmkänsligheten vid nattfotografering är kanske inte det första man ska göra, utan satsa på ett rejält stativ (om motivet medger det) eftersom bruset i bilderna ökar dramatiskt, och gör dem påtagligt känsligare för korrigering i efterhand (s. k. post-processing)
Till slut, om du har en bild som är väldigt mörk som du vill kopiera till papper i en fotobutik, säg då till att de inte automatbehandlar bilden, för då får man ett resultat som liknar bild 1, 7b och 8b.
Hoppas du tyckte denna korta text var informativ.
En variant av den här texten var publicerad i nummer 3/2004 i tidningen Allt om digitalfoto.
Samtliga bilder finns även samlade i ett galleri.
Vid varje galleri står vem som tagit bilderna, datumet anger när de exponerades.